Inledning

Tidigare har det saknats en gemensam grundsyn för hur trafikfrågor bör behandlas i skolan. Fokus och inriktning har pekat åt olika håll. Med initiativ från Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting har olika aktörer inom området barn och trafik nu enats om en gemensam inriktning.

Med utgångspunkt från de viktiga karaktärsdragen i lärandet för hållbar utveckling, läroplanen och transportpolitiska mål föreslår man att skolans arbete med trafikfrågor ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att:

  1. reflektera över transportsystemets utformning, funktion och användning och hur det kan anpassas till en långsiktig och hållbar utveckling,

  2. analysera och kritiskt granska trafikens fördelar och nackdelar ur olika individ- och samhällsperspektiv,

  3. reflektera över hur egna val och handlingar påverkar miljö, hälsa och trafiksäkerhet för sig själv och andra,

  4. undersöka och värdera hur olika trafikmiljöer påverkar människor och föreslå förbättringar samt

  5. söka information om trafikens konsekvenser från medier och andra källor samt värdera dess trovärdighet och relevans.

Ett undersökande arbetssätt är en viktig utgångspunkt för lärandet för hållbar utveckling av transportsystemet. Det kan handla om att kartlägga sin egen skolväg och undersöka hur vårt sätt att leva kan påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten.

Den här boken riktar sig till årskurserna F-6 och är tänkt att ge stöd och inspiration till skolan att integrera trafikfrågor i olika ämnen. Innehållet är anpassat efter årstiderna och boken kan användas kontinuerligt under hela läsåret. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt, intressant och utvecklande.

Lycka till!

 
↑ Till innehållsförteckningen

Lärande för hållbar utveckling – viktiga karaktärsdrag

Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt genom arbetet inom Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet. Deras definition av hållbar utveckling är: “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Här följer några viktiga karaktärsdrag för lärandet för hållbar utveckling.

Tvärvetenskap

Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt.

Målkonflikter och synergier

Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs.

Globalt och lokalt

Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det lokala till det globala.

Demokrati

Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll.

Verklighetsförankring

Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.

Problemlösning och handlingsberedskap

Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap.

Process och produkt

Utbildningens process och produkt är båda viktiga.

Ett undersökande arbetssätt är en viktig utgångspunkt för lärandet för hållbar utveckling av transportsystemet. Det kan handla om att kartlägga sin egen skolväg och undersöka hur vårt sätt att leva kan påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten.

Den här boken riktar sig till årskurserna F-6 och är tänkt att ge stöd och inspiration till skolan att integrera trafikfrågor i olika ämnen. Innehållet är anpassat efter årstiderna och boken kan användas kontinuerligt under hela läsåret. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt, intressant och utvecklande.

Lycka till!

 
↑ Till innehållsförteckningen

Kännetecken för goda exempel

Som stöd för bedömning av i vilken utsträckning ett exempel svarar mot arbetet för en hållbar utveckling har Trafikverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer tagit fram ett antal kännetecken. Kriterierna är formulerade med ledning av läroplanen, karaktärsdragen för lärande för hållbar utveckling, transportpolitiska mål och FN:s konvention om barnens rättigheter. Kriterierna är indelade i tre grupper:

Organisation och dokumentation

  1. Arbetet är väl dokumenterat avseende bakgrund, mål, syfte och genomförande.
  2. Arbetet är ämnesövergripande och ger möjlighet till överblick och sammanhang.
  3. I arbetet analyseras och definieras problem och presenteras förslag till lösningar som bidrar till ett hållbart transportsystem och ökar den egna säkerheten.

Perspektiv

  1. Trafik- och samhällsplaneringsfrågor belyses ur flera perspektiv för olika trafikantgrupper.
  2. Ett historiskt och ett lokalt/regionalt/ nationellt/globalt perspektiv ingår om det är lämpligt.

Elevernas delaktighet

  1. Eleverna har inflytande och är delaktiga vid planering och genomförande av arbetet.
  2. En tydlig anknytning finns till elevernas vardagliga situation i trafiken.
  3. Eleverna genomför undersökningar som de bearbetar, analyserar, värderar och diskuterar.
  4. Eleverna undersöker och reflekterar kring risker i trafiken och hur de själva, utifrån sina förutsättningar, kan påverka sin egen och andras trafiksäkerhet och trygghet.
  5. Eleverna genomför undersökningar i samarbete eller kontakt med föräldrar, planerare och andra samhällsfunktioner.

Källor: Trafikverket (Stöd till skolans arbete med trafik), Skolverket (Hållbar utveckling), Regeringskansliet (Att lära för hållbar utveckling; SOU 2004:104), LGR 11

 
↑ Till innehållsförteckningen

1. En säker skolväg

Elever, föräldrar, pedagoger och kommunens trafikplanerare har gemensamma intressen i att få en väl fungerande skolväg. Enligt FN:s barnkonvention och de övergripande målen för utformningen av transportsystemet ska barn och föräldrar ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka beslut som rör deras skolvägar.

På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna på eget initiativ kartlagt skolvägarna. Vid redovisningen har de kontaktat kommunansvariga och föreslagit åtgärder för att få en säkrare trafikmiljö. Genom olika undersökningar av skolvägarna skaffar sig eleverna kunskaper om hur samhället är planerat och hur trafiksystemet påverkar deras liv.

Ladda ner

Faktatexter om en säker skolväg finns att ladda ner på länken:

1.1 Kartlägg skolvägen

Diskutera trafik i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Vad tänker man på när man hör ordet trafik?
  • Varför måste så många människor vistas i trafiken varje dag?
  • På vilka olika sätt kan man ta sig till och från skolan?
  • Kan det egna valet av färdsätt påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten?
  • Vem vet mest om riskabla trafikställen längs din skolväg?
  • På vilket sätt kan man påverka sin egen och andras trafiksäkerhet?
  • Har någon i klassen varit med om eller sett en trafikolycka?
  • Vad kan orsaka en trafikolycka?

Undersök

Gör en undersökning i klassen om hur eleverna brukar ta sig till skolan. Exempel på frågeställningar:

  • Hur många går tillsammans med en förälder?
  • Hur många går med en "gående skolbuss"?
  • Hur många går på egen hand?
  • Hur många cyklar?
  • Hur många åker buss?
  • Hur många åker tåg/tunnelbana/spårvagn?
  • Hur många blir skjutsade med bil?
  • Hur många tar sig till skolan på annat sätt?

Undersökningen kan synliggöras genom att låta eleverna göra ett stapeldiagram. Använd t.ex. klossar eller små stenar. Låt varje elev rita av diagrammen och klistra in i en "trafikbok".

 

Kartlägg

Ett bra sätt att bli medveten om sin egen trafiksituation är att kartlägga skolvägen – gärna tillsammans med föräldrarna. Låt eleverna fundera på följande frågeställningar:

  • Finns det några trafikrisker längs skolvägen?
  • Vad består riskerna i?
  • Hur kan man göra skolvägen säkrare?
  • Kan valet av transporter till skolan påverka trafiksäkerheten, miljön och hälsan?
 

Dokumentera och synliggör

  • Låt eleverna redogöra för vad de kommit fram till när de funderat över sin skolväg
  • Trafikrisker kan dokumenteras genom t ex film, foto, bild och text
  • Märk ut riskabla platser på klassens gemensamma skolvägskarta, beskriv vad som borde åtgärdas och överlämna materialet till kommunens trafikplanerare
  • Gör en utställning och bjud in föräldrar, planerare och andra som borde vara intresserade av säkrare skolvägar
  • Skicka in elevernas bilder till Trafikkalenderns årliga teckningsaktivitet
  • Kopiera bilderna och låt eleverna spara en kopia till sin ”trafikbok”
 

1.2 Månadens uppfinning

Låt eleverna tänka ut en egen uppfinning som kan göra skolvägen säkrare. Fantasi i kombination med egna erfarenheter kan skapa de mest oväntade innovationer. Beskriv uppfinningarna med ord och bild och skicka in resultaten till Trafikkalendern. En del skapelser kommer att visas på Trafikkalenderns webbplats och alla förslag kommer att vidarebeordras till kommunens trafikplanerare.

 

1.3 Räkna sträckan

Hur lång sträcka färdas klassen varje dag till och från skolan? Hur lång blir sträckan på en vecka, en månad och ett läsår? Fördela totalsträckan på de olika färdsätten. Exempel på beräkningar och reflektioner:

  • Hur mycket bensin går det åt?
  • Hur mycket kostar bensinen?
  • Hur påverkar bensinförbrukningen vår miljö?
  • Kan klassen förändra sina resvanor och samtidigt förbättra miljön, hälsan och trafiksäkerheten?

På en del skolor genomförs specifika miljö- och hälsoveckor där sättet att färdas till skolan ofta ingår som en del av aktiviteten. Gör om ovanstående beräkningar efter en miljö- och hälsovecka och jämför resultaten. En fördel är om föräldrarna kan vara delaktiga – särskilt för de yngre eleverna.

 

1.4 Filmvisning

Se filmen Trafik i alla ämnen på www.trafikkalendern.se och få mer inspiration om hur klassen kan arbeta med säkra skolvägar. Filmen finns även med engelsk textning.

Titta på filmen tillsammans med klassen och skapa därefter en ordbank med ”trafikord”. Arbetet kan följas upp genom att låta eleverna göra en filmrecension med svårighetsgrad efter ålder och förmåga.

 
↑ Till innehållsförteckningen

2. Reflexanvändning

De flesta olyckor med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Orsaken är ofta att de gående saknar reflexer. Reflexer behövs året runt, inte bara under den mörka årstiden. De bör sitta långt ner på armar och ben. Då rör de sig mest och den gående blir lättare att upptäcka.

Många tänker inte på att man syns sämre i regn- och snöväder. Då behövs reflexer även om det är ljust ute. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig reflektion. Den ska vara CE-märkt och på förpackningen eller bruksanvisningen ska det framgå att reflexen är certifierad och var detta är utfört.

Ladda ner

Faktatext om reflexanvändning finns att ladda ner på länken:

2.1 Kartlägg reflexanvändning

Diskutera reflexanvändning i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Vad är en reflex?
  • Hur fungerar en reflex?
  • Finns det saker runt omkring oss som reflekterar ljus?
  • Har storleken på en reflex någon betydelse?
  • Hur ska en reflex placeras för att synas bäst?
  • Finns det reflexer för djur?
  • Håller en reflex hur länge som helst?
  • På vilka sätt kan en reflex skadas?
  • Vilka årstider bör man använda reflex?
  • Syns man bäst i mörker med ljusa eller mörka kläder?
  • Hur mycket bättre syns man i mörker med reflex än utan?
  • Hur kan vi få fler att använda reflexer?

Undersök i klassen

Gör en undersökning om reflexanvändandet i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Hur många har en gul reflex?
  • Hur många har en grön reflex?
  • Hur många har en reflex i annan färg?
  • Hur många har reflexband?
  • Hur många har insydda reflexdetaljer på sina kläder?
  • Hur många saknar eller behöver en ny reflex?

Undersökningen kan synliggöras i ett diagram. Gör om samma undersökning inom ett par veckor och analysera om det har skett någon förändring. Låt varje elev rita av diagrammen och klistra in i en ”trafikbok”. Undersökningen kan även följas upp med en reklamkampanj för ett ökat reflexanvändande.

Snabba fakta

  • De flesta olyckor med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Med reflex syns man på ca 125 meters håll i mörker från en bil med halvljuset på.
  • En mörkklädd person utan reflex syns på ca 25 meters håll.
  • Från en långtradarförares högre vinkel syns en gående med reflex först på 60 meters håll.
  • Reflexer syns bäst om de sitter lågt och är i rörelse. Långt ner på ben och armar är en bra placering.
  • De flesta svåra olyckor med gående i mörker inträffar i tätbebyggda områden med tänd gatubelysning. Gatubelysningen räcker inte för att man ska synas.
  • För att en reflex ska vara godkänd ska den vara SIS-märkt eller CE-märkt. SIS är en svensk standard och CE är en europeisk standard.
  • Hundar och hästar behöver också reflexer. Reflexer till djur finns i djuraffärer.
  • Byt ut reflexerna regelbundet. Förmågan att reflektera försämras av smuts, repor och annat slitage.
  • Vid cykling i mörker är det lag på att cykeln ska vara utrustad med både belysning och reflexer. Reflexen ska vara vit fram och röd bak. Reflexerna åt sidorna ska vara vita eller orangefärgade.

2.2 Designa en egen reflex

Låt eleverna designa en reflex eller ett klädesplagg som inspirerar till att bli mer synlig i trafiken. Skicka teckningar eller foton till Trafikkalendern. Ett urval av de inskickade kreationerna kommer att visas på webbplatsen. Bilderna kan läggas ut på klassens trafikblogg, som registreras av läraren på www.trafikkalendern.se. På en del skolor har man gjort egna reflexutställningar och skrivit inbjudningar till lokalpress, trafikplanerare och föräldrar.

2.3 Reflexexperiment

Efter några år slutar en reflex att fungera. Den får repor och blir sliten och behöver bytas ut. Så här kan man undersöka användbarheten i en reflex:

  • Häng upp den gamla reflexen och en ny reflex i ögonhöjd i ett mörkt rum
  • Lys på reflexerna med en ficklampa från minst 4 meters avstånd
  • Om den gamla reflexen syns märkbart sämre än den nya bör den kasseras
 

2.4 Tipsrunda

En mörk höst- eller vinterkväll är en perfekt tid att samla elever och föräldrar till en gemensam tipspromenad med frågor om reflexanvändning.

  • Snitsla en tipsrunda med hjälp av reflexer och sätt ut frågorna vid ”reflexkontroller”
  • Dela in deltagarna i grupper och se till att varje grupp är utrustad med ficklampa
  • Låt deltagarna ledsagas till reflexkontrollerna med hjälp av ficklampan

Eleverna kan själva skapa frågorna med hjälp av kapitlets ”snabba fakta” eller så kan frågorna på nästa sida användas. Saknas möjlighet att genomföra en kvällsaktivitet kan man istället göra en frågesport tillsammans i klassrummet eller på skolgården.

 
1. På vilket avstånd syns en mörkklädd gående utan reflex som i mörker möter en bil med påslaget halvljus?
  • 1 ca 25 meter
  • X ca 60 meter
  • 2 ca 90 meter
2. På vilket avstånd syns en gående med reflex som i mörker möter en bil med påslaget halvljus?
  • 1 ca 75 meter
  • X ca 100 meter
  • 2 ca 125 meter
3. Hur ska en reflex sitta för att synas så bra som möjligt?
  • 1 I huvudhöjd
  • X På magen
  • 2 Lågt och i rörelse
4. Vilket av följande påstående stämmer inte?
  • 1 Reflexer reflekterar ljus
  • X Reflexer behöver aldrig bytas ut
  • 2 Reflexer gör nytta året runt
5. Hur stor ska en reflex vara för att ge tillräcklig reflektion?
  • 1 15 kvadratcentimeter
  • X Den kan vara hur liten som helst
  • 2 15 kvadratmeter
6. Finns det reflexer för djur?
  • 1 Nej
  • X Ja
  • 2 Bara för katter
7. Vilken av följande beteckningar betyder att en reflex är certifierad och godkänd?
  • 1 CE
  • X GI
  • 2 H2O
8. Vilka regler gäller för belysning och reflexer på en cykel?
  • 1 Bra att ha
  • X Måste finnas enligt lag
  • 2 Måste finnas om man cyklar i mörker

Rätt svar: 1:1, 2:2, 3:2, 4:X, 5:1, 6:X, 7:1, 8:2

↑ Till innehållsförteckningen

3. Miljön runt skolan

Allt fler barn skjutsas till och från skolan. En del för att vägen till skolan är för lång och andra för att skolvägen anses riskfylld. Trängseln vid skolan blir stor när många föräldrar och skolskjutsar lämnar och hämtar barn samtidigt. Den ökande biltrafiken vid skolan begränsar barnens möjligheter att röra sig fritt och ökar dessutom mängden luftföroreningar.

En god och säker utomhusmiljö med möjligheter till fysisk aktivitet och samvaro bidrar till elevernas utveckling, lärande och hälsa. På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna kartlagt skolområdet och föreslagit åtgärder för en miljövänligare och säkrare trafikmiljö. De har gjort skisser, skrivit uppsatser och byggt modeller av hur de önskar att skolgården ska se ut.

Ladda ner

Faktatext om miljön runt skolan finns att ladda ner på länken:

3.1 Kartlägg och diskutera

En bra skolgård innehåller varierande miljöer där barn känner sig trygga och kan utvecklas på sina egna villkor. Kartlägg och diskutera miljön kring er egen skolgård. Exempel på frågeställningar:

Skolgården

  • Är skolan belägen på landsbygden eller i en stad?
  • Vilka olika typer av byggnader finns det?
  • Måste eleverna ta hänsyn till trafik när de förflyttar sig mellan byggnaderna?
  • Hur många ingångar/infarter finns det?
  • Är trafiksäkerheten tillfredställande vid hämtning och lämning?
  • Finns det bra trafiklösningar för varutransporter?
  • Måste eleverna passera personalens parkeringsplatser?
  • Är skolgården ordentligt avskild från kringliggande vägnät?
  • Är skolgården tillräckligt stor i förhållande till antalet elever?
  • Vilka redskap för lek och aktiviteter finns det på skolgården?
  • Hur många träd och buskar finns det?
  • Finns det några konstverk?
  • Vilka djur kan man se på skolgården?

Närmiljön

  • Är det mycket biltrafik utanför skolan?
  • Är det gott om kringliggande parkeringsplatser?
  • Finns det många affärer och kontorsbyggnader?
  • Finns det trafikfarliga korsningar, gator och större vägar?
  • Finns det farthinder och vad är högsta tillåtna hastighet utanför skolan?
  • Finns det trafikljus och övergångsställen?
  • Finns det busskurer och trafiksäkra busshållplatser?
  • Finns det någon vändplan?
  • Finns det närliggande parker, skog och vattendrag?
  • Tar bilisterna tillräckligt stor hänsyn till skolans elever?
  • Har det inträffat några trafikolyckor?
  • Hur påverkar trafiken omgivningarna ur ett miljömässigt perspektiv?
 

3.2 En utedag med klassen

Gör en utflykt med klassen för att med kamera dokumentera skolans närmiljöer. Dela in klassen i grupper och dra lott om olika fotouppdrag.

Exempel på fotouppdrag

  • korsningar, övergångsställen, busshållplatser och parkeringsplatser
  • ord och logotyper
  • skyltar och budskap i trafiken
  • svampar, blommor, buskar och träd
  • vattendrag och broar
  • djur och insekter
  • vägarbeten och byggarbetsplatser
  • återvinningsstationer och skräp på gatan
  • byggnader och portar
  • bilar, bussar, lastbilar, mopeder, cyklar och andra fordon
  • trygga och otrygga platser

Låt eleverna komplettera sina foton med beskrivande texter och analysera resultaten tillsammans i klassen.

Dokumentationen kan publiceras i trafikbloggen samt klistras in i elevernas personliga trafikböcker. Materialet kan även komma till användning i övriga temaarbeten kring utemiljön.

 

3.3 Trygga och otrygga platser

Låt eleverna göra en modell eller bildkarta som visar skolan och skolgården med närliggande områden. Olika miljöer kan avbildas och begrepp som framkommer under kartläggningen kan förklaras.

När modellen eller kartbilden är klar kan eleverna märka ut trygga och otrygga platser med hjälp av nålar med olikfärgade huvuden, t ex röd och grön. När platserna är markerade kan man diskutera hur de otrygga platserna kan åtgärdas. Diskutera vilka som bör kontaktas:

  • Elevråd
  • Skolråd
  • Föräldramöte
  • Lärarmöte
  • Skolledning
  • Trafikplanerare
  • Politiker
 

3.4 Framtidens skolgård

Forska om hur den egna skolgården eller någon annan av kommunens skolgårdar såg ut förr i tiden och jämför med hur det ser ut idag. Finns det några skillnader? Intervjua äldre invånare som kan berätta om hur det var förr.

Låt eleverna därefter forma framtidens skolgård genom att göra en resa i tiden. Ingenting är omöjligt! Alla skriver och ritar efter sina egna visioner, idéer och önskemål.

Barn utvecklas genom att visa och presentera sina idéer för fler än den egna klassen. Bygg prototyper och anordna en utställning!

 
↑ Till innehållsförteckningen

4. Barn i bil

Varje år dör och skadas barn i onödan för att bilbältet inte används eller sitter fel. Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och nacken är bräcklig. Vid en krock kastas huvudet fram och tillbaka med våldsam kraft. Därför behövs extra skydd i bilen.

Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. Läkare och forskare rekommenderar att barn använder bältes­stol eller bälteskudde tills de är 10-12 år. Om barnet sitter på en plats som saknar huvudstöd är bältesstolen bäst. Den har ryggstöd till skillnad från bälteskudden. Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt.

Ladda ner

Faktatext om barn i bil finns att ladda ner på länken:

4.1 Kunskaper om bältesanvändning

Diskutera bältesanvändning i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Varför ska barn och vuxna sitta bältade i bilen?
  • Vad händer om man färdas utan bälte och krockar?
  • Vilka typer av skyddsanordningar finns det för barn?
  • Varför behöver barn mer skydd än vuxna?
  • Ska bilbarnstolen vara framåtvänt eller bakåtvänt för de yngsta barnen?
  • Vilket är farligast: Att falla från den 10:e våningen i ett hyreshus eller att krocka utan bilbälte i 90 km/h?
  • Vad är krockkudde och hur fungerar den?
  • Vilka faktorer har betydelse för hur man klarar sig i en bilolycka?
  • Varför tar det längre tid att stanna vid högre hastighet än vid lägre hastighet?
  • Vilka bältesregler gäller för resor med buss och taxi?
  • Har du eller någon i familjen varit inblandad i en krock?

4.2 Bilolyckor i media

Välj ut ett antal artiklar om bilolyckor. Dela in klassen i grupper och låt eleverna arbeta med artiklarna utifrån följande frågeställningar:

  • Var inträffade olyckan?
  • Hur många skadades?
  • Fanns det barn inblandade?
  • Hur gick olyckan till?
  • Hade den kunnat undvikas?
  • Övriga upplysningar?

Låt grupperna sammanställa och redovisa text­analyserna inför klassen.

Snabba fakta

  • Barn som är kortare än 135 centimeter ska använda en särskild skyddsanordning i bilen, det vill säga babyskydd, bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde.
  • Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt.
  • Läkare och forskare re­kommenderar att barn ska använda bältesstol eller bälteskudde tills de är 10-12 år.
  • En inkopplad krockkudde på passagerarplatsen kan vara livsfarligt för ett barn. Det är först när barnet är 140 centimeter långt som det är säkert för barnet att sitta på passagerarplatsen med inkopplad krockkudde.
  • Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt.

4.3 Designa ett mönster

Låt eleverna designa ett mönster för klädsel till babyskydd, bilbarnstolar, bältesstolar eller bälteskuddar.

Mönstren kan klistras in i trafikboken, fotograferas/skannas och läggas ut på klassens trafikblogg. En trafikblogg kan med lärarens hjälp skapas på www.trafikkalendern.se.

 

4.4 Dramatisera en trafikolycka

Låt eleverna arbeta vidare med uppgift 4.2 genom att dramatisera omständigheterna kring den olycka de redovisat. Fördela rollerna, t ex passagerare, brandmän, poliser, vittnen och anhöriga. Avsätt tid till repetition och bestäm hur lång tid framförandet får ta.

Genom att filma denna och liknande övningar kan man se vilka förmågor som utvecklas. Låt grupperna ge respons på varandra efter kriterier som klassen sätter upp gemensamt.

 

4.5 Framtidens fordon

Låt eleverna forska om vem som uppfann bilbältet. Kanske kommer de att upptäcka att svenskar är inblandade i bilbältets historia.

Har svenska ingenjörer och uppfinnare bidragit till fler uppfinningar av säkerhetsanordningar i bilar? Låt eleverna undersöka, dokumentera och redovisa resultaten.

I anslutning till forskningsarbetet kring bilens säkerhetsanordningar kan eleverna själva få komma med idéer om hur framtidens fordon kan utvecklas vad gäller design och säkerhet. Mottot kan vara att ingenting är omöjligt och arbetet kan genomföras utifrån följande punkter:

  • Problem
  • lösning
  • ritning
  • prototyp
 

4.6 Gör en bok

Ibland är det tråkigt att åka bil. Speciellt om man sitter i baksätet och inte har något att göra. Resan man har framför sig känns lång och seg. Frågan om ”När är vi framme” har man ställt mer än två gånger. Då kan det vara bra att lätta upp stämningen med en rolig aktivitet.

Låt eleverna ge förslag på vad man kan göra för kul aktiviteter när man färdas i en bil. T ex räkna bilmärken eller gissa hur många lastbilar och bussar man möter den närmaste milen etc.

Sammanställ förslagen till en egen bok. Gör en snygg layout och enas om ett fyndigt namn. Boken kan sedan säljas på julmarknader och liknande klassevenemang.

 
↑ Till innehållsförteckningen

5. Vinterlek, snö och halka

När det är vinter, snö och dålig sikt är det särskilt viktigt att uppmärksamma trafiksäkerheten kring skol- och fritidsvägarna. Om gång- och cykelbanan ligger intill körbanan kan den vara övertäckt med snö. Barnen blir kanske tvungna att gå ute i körbanan om plogbilen har lagt upp snön på vägkanterna.

Vid en del skidbackar är sikten skymd och delar av backen ansluter mot en trafikerad väg. Då är det bra om det finns bildäck i kanten som skydd. På vissa skolor kartlägger eleverna vinterförhållandena vid skola och olika fritidsområden tillsammans med lärare och föräldrar. Meddelande om brister och förslag på åtgärder lämnas till kommunansvariga.

Ladda ner

Faktatext om vinterlek, snö och halka finns att ladda ner på länken:

5.1 Vinterförhållanden

Diskutera vinterförhållanden i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Vad händer i naturen på vintern?
  • Hur påverkas människor och djur av snö och kyla?
  • Hur påverkas trafiksäkerheten av vintern?
  • Hur bildas is?
  • Vad är isens positiva användningsområden?
  • När kan is vara farligt?
  • Vad betyder snöröjning?
  • Vad är skillnaden mellan vinterdäck och sommardäck?
  • Varför saltas ibland vägarna på vintern?
  • Vad kan hända när det är halt?
  • Vad menas med bromssträcka?
  • Varför tar det längre tid för bilarna att stanna när det är halt på vägbanan?

Följ upp diskussionen genom att låta eleverna kartlägga sina vinterförhållanden längs skolvägar och vid fritidsområden. Involvera gärna föräldrarna. Exempel på frågeställningar:

  • Gör snön att man är tvungen att välja en annan väg?
  • Blir man skjutsad av sina föräldrar istället för att ta sig till skolan på egen hand?
  • Är busshållplatsen tillräckligt säker under vintern?
  • Är pulkabacken avskild från all biltrafik?
  • Finns det övriga brister och fel som bör åtgärdas?
 

5.2 Snöskulpturer

Dela in klassen i grupper och ge dem uppdrag att bygga en snö- eller isskulptur. Saknas de rätta förutsättningarna kan ”skulpturen” illustreras på papper eller tillverkas med hjälp av annat valfritt material.

Exempel på teman:

  • Människor som syns i trafiken
  • Djur som syns i mörker
  • Reflexglada geometriska figurer
  • Snögubbar med budskap om trafik
  • Fordon med kreativa nummerplåtar

Fotografera eller filma arbetet och använd materialet för diskussioner om samarbetsförmåga i klassen. Låt grupperna redovisa sina arbeten för varandra, berätta vad de har lärt sig och vad god samarbetsförmåga kan betyda.

Tecknade eller ”riktiga” snögubbar kan placeras ut i skolans närmiljö med budskap till förbipasserande att visa större hänsyn mot barn i trafiken.

Aktiviteten kan även användas om klassen vill trafikblogga eller delta i Trafikkalenderns månadsaktiviteter i januari och februari. Mer information om bloggen och månadsaktiviteterna finns i Trafikkalendern och på Trafikkalenderns webbplats.

 

5.3 Saltexperiment

Detta experiment fordrar tillgång till en frys. Använd sex plastlådor (ca 2 liter). Fyll två av dem med 1 cm vatten, två med 3 cm och de återstående två med så mycket det ryms. Låt vattnet frysa till is och lägg sedan isklumparna på var sitt fat. Om man döper klumparna till roliga namn blir det lättare och roligare att resonera kring resultatet.

En av varje sort saltas och faten ska placeras i samma temperatur. Undersök vilken av isklumparna som smälter först och varför resultatet blir som det blir. Låt eleverna ställa upp en hypotes före genomförande.

 

5.4 En vinterdikt

Gör en vinterutflykt till en skog eller park och låt eleverna reflektera över trafik, hus, platser, människor, djur och natur. Vad i utemiljön skiljer mellan vinter och sommar? Fotografera, filma och notera.

I anknytning till utflykten kan eleverna skriva en dikt utifrån sina betraktelser.

Samtala i klassen om skillnaden mellan en berättelse och en dikt. Några elever kanske väljer att skriva på rim. För dem kan ett rimlexikon vara användbart.

Gör elevernas skrivande synligt med hjälp av t ex trafikbloggen eller egna webbsidor. Kanske kan ortens lokaltidning vara intresserad av att publicera några alster?

 
↑ Till innehållsförteckningen

6. Lärande för hållbar utveckling

Det är i lokalsamhället, längs skol- och fritidsvägar, som barn får sina första erfarenheter av hur trafiksystemet fungerar. De skolpolitiska målen ger stöd för studier i närsamhället och i skolan kan eleverna genomföra kart­läggningar av t ex skolvägar och miljön runt skolan.

Genom att kartlägga närmiljöer skaffar sig eleverna viktiga kunskaper om hur trafiksystemet påverkar deras liv. De lär sig att reflektera över sambanden mellan miljö, hälsa och trafiksäkerhet, vilket är viktiga förutsättningar för att nå en hållbar utveckling av vårt samhälle.

Ladda ner

Faktatext om lärande för hållbar utveckling finns att ladda ner på länken:

6.1 Vad är hållbar utveckling

År 2000 antogs en deklaration i FN av världens stats- och regerings­chefer där ett av målen är att lärandet för hållbar utveckling ska införlivas i all utbildning.

Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet definie­rar hållbar utveckling på följande sätt:

”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”

Diskutera hållbar utveckling i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Vad menas med ovanstående definition av hållbar utveckling?
  • Ska man kunna känna sig trygg när man går och cyklar till skolan?
  • Hur kan det egna valet av transporter påverka trafiken, hälsan och miljön?
  • Hur kan sättet att bygga vägar och hus påverka barns rörelsefrihet?
  • Vad betyder smarta transporter och hållbart resande?
  • Hur kan sättet att konsumera påverka trafiksäkerheten och miljön?
  • Vad kan man göra för att minska miljöförstöringen?
  • Vad betyder ordet återanvändning?
  • Vad är en återvinningsstation och en återvinningscentral?
  • Vilka sopor sorterar vi för återvinning?
  • Vad menas med att sorterade sopor är ekonomiskt användbara resurser?
  • Varför är det viktigt att återvinna batterier?
  • Var ligger din närmaste återvinningsstation?
  • Vad innebär det att spara energi?
  • Hur kan man spara energi i skolan och i sitt eget hem?
  • Hur får vi energi?
  • Vad kan mer inrymmas i begreppet hållbar utveckling?
 

6.2 Smarta transporter

Låt eleverna arbeta med att utveckla framtidens fordon och smarta transporter. Så här kan arbetet genomföras:

  • Formulera ett problem
  • Fundera på en lösning
  • Gör en ritning
  • Bygg en prototyp
  • Beskriv lösningen med ord

Eleverna kan arbeta med:

  • Utveckling av säkerhetsdetaljer i olika fordon
  • Designutveckling
  • Innovationer av praktiska detaljer
  • Förbättringar av miljön
  • Nya trafiklösningar

Låt er inspireras av Klastorpsskolans arbete (nytt fönster) med smarta transporter 2010. Gå in på www.trafikkalendern.se och läs mer vid fliken Trafik i alla ämnen.

 

6.3 Stadsplanering

Hur ser vår omgivning ut år 2050? Låt eleverna med ord och bild beskriva hur de tror att deras stad/ort ser ut om knappt 40 år. Fundera:

Är det fler hus? Hur ser husen ut? Hur ser skolorna ut? Har matvanorna förändrats? Odlar vi mer eget? Hur transporterar vi oss? Finns det nya typer av bränslen? Har trafikproblemen ökat eller minskat? Hur hanterar vi våra sopor? Finns det fler eller färre träd? Hur värmer vi våra hus? I vilka affärer handlar vi?

Bygg prototyper, anordna en utställning och kontakta lokaltidningen för ett reportage om vad eleverna kommit fram till!

 

6.4 Plantera ett träd

Träd ger oss syre och absorberar koldioxid. De ger oss virke att bygga hus av, ved att elda med, massa för tillverkning av papper och mycket mer. Dessutom bidrar de till grönska och trivsamma miljöer.

Låt eleverna plantera ett träd på en lämplig plats. Fotografera, mät och dokumentera hur det växer och förändras. Om klassen inte har möjlighet att plantera ett träd kan man följa ett befintligt träd under en period.

Komplettera gärna arbetet med forskning om trädens och skogsbrukets påverkan på miljön.

 
↑ Till innehållsförteckningen

7. Hjälmanvändning

Enligt en lag från 2005 ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar. Undersökningar visar att barns vana att använda cykelhjälm avtar mellan årskurs fem till åtta. Därför är det viktigt att föräldrarna är goda förebilder och har hjälm när de cyklar.

Barn drabbas oftare av huvudskador än vuxna. Barn är extra ömtåliga och har svårare än vuxna att bedöma risker. De faller ofta med huvudet före vid en cykelolycka och om hjälm saknas kan skadorna bli allvarliga. Cykelhjälmen skyddar hjärnan med vitala funktioner såsom t ex syn, hörsel, och rörelseförmåga.

Ladda ner

Faktatext om hjälmanvändning finns att ladda ner på länken:

7.1 Hjälmargumentation

Använd punkterna i Snabba fakta och låt eleverna i skrift eller tal fortsätta meningarna i syfte att argumentera för hjälmanvändning.

Exempel:

Snabba fakta

  • Enligt lag ska alla under 15 år ha hjälm när de färdas på en cykel
  • Hjälmen ska vara godkänd och CE-märkt
  • Hjälmen ska täcka panna, bakhuvud och hjässa
  • Hjälmen ska sitta stadigt och vara lätt att ta av och på
  • Spännena ska vara lätta att knäppa
  • Hakspännet är lagom spänt om det ryms ett finger mellan bandet och hakan
  • Det är bra om storleken på hjälmen kan justeras
  • Många lufthål ökar ventilationen
  • Lampa och reflexer ökar trafiksäkerheten
  • Det är smart att använda hjälm

7.2 Yrken och aktiviteter

Inom många yrken och aktiviteter är det en självklarhet att använda hjälm.

Låt eleverna skriva ner 10 exempel på yrken och aktiviteter i vilka hjälmen är en del av utrustningen. Diskutera i klassen varför hjälmanvändning är obligatorisk inom vissa kategorier och frivillig inom andra. Finns det några speciella för- och nackdelar med att använda hjälm?

Exempel på hjälmanvändare:

Yrken:
  • Byggnadsarbetare
  • Gruvarbetare
  • Skogshuggare
  • Brandmän
  • Poliser
Aktiviteter:
  • Hockeyspelare
  • Utförsåkare
  • Skateboardåkare
  • Cyklister
  • Ryttare
 

7.3 Experimentera med ägg

Äggexperimentet är en bra inledning till en diskussion i klassen om risker med att inte använda cykelhjälm. Ägget är liksom huvudet känsligt för slag och stötar men båda kan skyddas med hjälp av en enkel skyddsanordning.

  • Uppgiften för eleverna är att uppfinna en konstruktion som gör att ett rått ägg kan släppas från 5 meters höjd utan att det krossas.
  • Stöd eleverna efter ålder och förmåga och involvera gärna föräldrarna.
  • Låt eleverna testa, fotografera och väga konstruktionen innan experimentet redovisas inför klassen.
  • Diskutera och reflektera kring utseende, konstruktion och slutresultat för de olika uppfinning­arna. Kanske tänker hjälmproducenterna på samma sätt som eleverna när de ska tillverka en cykelhjälm?
 

7.4 Kartläggning av hjälmanvändandet

Låt eleverna göra en undersökning om hjälmanvändandet i klassen. Exempel på frågeställningar:

  • Vilken ålder är det på eleverna?
  • Hur många använder alltid hjälm när de cyklar?
  • Hur många använder oftast hjälm när de cyklar?
  • Hur många använder ibland hjälm när de cyklar
  • Hur många använder aldrig hjälm när de cyklar?
  • Varför använder vissa hjälm?
  • Varför använder andra inte hjälm?

Sammanställ svaren i ett stapeldiagram och analysera resultatet tillsammans i klassen. Kan det finnas något samband mellan föräldrarnas och elevernas hjälmanvändande? Går det att komma överens om att alla i klassen ska börja använda cykelhjälm?

 

7.5 Forskning kring våra sinnen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att ökad hjälmanvändning hos cyklister leder till färre skallskador. Cykelhjälmen skyddar hjärnan och därmed också de fem sinnena syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dela in eleverna i fem grupper och låt dem forska kring hur människans sinnen fungerar och varför de är så viktiga. Exempel på frågeställningar:

  • I vilka sammanhang har vi mest nytta av våra sinnen?
  • Hur påverkas våra liv om ett eller flera sinnen försvinner eller försvagas?
  • Finns det tillfällen när våra sinnen samarbetar med varandra?
  • Kan ett skadat sinne börja fungera normalt igen?
  • Finns det fler sinnen än de fem som nämnts?
  • Vad är en hjärnskakning?
  • Vilka andra funktioner kan skadas av slag och stötar mot huvudet?

Låt eleverna presentera sina forskningsresultat för varandra och be dem skriva ner 10 goda skäl att använda cykelhjälm. Arbetet kan avslutas med uppdraget att skapa en reklamkampanj för ökat hjälmanvändande. Kampanjerna kan t ex visas på föräldramöten och på skolans anslags­tavlor, samt skickas vidare till ortens lokaltidning.

 

7.6 Designa en cykelhjälm

Låt eleverna designa en cykelhjälm i valfri teknik. Låt dem marknadsföra sin hjälm muntligt inför klassen och motivera varför just deras hjälm borde vinna en designtävling.

Anordna en hjälmutställning och bjud in föräldrar och övriga skolelever. Vid behov finns hjälmmallar att skriva ut:

 
↑ Till innehållsförteckningen

8. Säkrare cykling

Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för ökad och säkrare cykling. En stor utmaning för förändrade resvanor är att få föräldrar att cykla eller gå med barnen till skolan istället för att skjutsa dem i bil. Förutom mindre trafik runt skolorna skulle det leda till förbättrad hälsa.

Samtidigt som man verkar för ett ökat cyklande måste säkerheten för cyklister förbättras. Faktum är att de flesta skador som drabbar barn i trafiken inträffar när de cyklar. Av dessa står singelolyckor för merparten. En viktig faktor för säkrare cykling är tillgången till ett sammanhängande gång- och cykelvägnät.

Ladda ner

Faktatext om säkrare cykling finns att ladda ner på länken:

8.1 Cykelbesiktning

För att kunna cykla säkert måste man ha en säker cykel. På en del skolor anordnas cykelbesiktningar i anslutning till temadagar med säker cykling. Besiktningsprotokoll (PDF, nytt fönster) hämtar du genom att klicka på länken.

Måste finnas enligt lag:

  • Ringklocka
  • Broms

Måste finnas vid cykling i mörker

  • Strålkastare med vitt eller gult ljus fram (Ej blinkande)
  • Lykta med rött ljus bak (Fast eller blinkande
  • Röd reflex bak och vit reflex fram
  • Vita eller orangefärgade reflexer åt sidorna

Bra att ha på cykeln

  • Kedjeskydd
  • Dubbdäck på vintern
  • Lås och namnskylt

En variant på ovanstående aktivitet är att låta eleverna para ihop punkterna med rätt rubrik.

 

8.2 Uppfinn drömcykeln

Ge eleverna i uppgift att utveckla en egen drömcykel. Alla innovationer är möjliga och cykeln får se ut precis hur som helst.

  • Vilka funktioner skulle den ha?
  • Hur skulle den se ut?
  • Hur säker skulle den bli?
  • Vad ska den kallas

Bygg prototypen i valfritt material och beskriv konstruktionen med ord och bild. Gör en utställning och presentera skapelserna vid t ex ett föräldramöte. Ta foton och lägg upp materialet i Trafikkalenderns interaktiva klassalbum. Mer info finns på Trafikkalenderns webbplats.

 

8.3 En utmaning på två hjul

En kul och hälsosam utmaning som engagerar både lärare, föräldrar och elever är att låta bilen stå så mycket som möjligt under en eller flera veckor. Istället för bil tar man cykel till skola och arbete. Det handlar om att långsiktigt kunna förändra sina resvanor.

Alla bilresor som byts ut mot ett miljövänligare och hälsosammare alternativ förs upp i klassens gemensamma cykeldiagram, som kan bilda underlag till beräkningar av t ex bränslebesparingar och hälsoeffekter.

Aktiviteten kräver planering och framförhållning. Att cykla med sina barn till skolan kan ta längre tid, och nya utmaningar kan möta den som vill börja cykelpendla till jobbet. Å andra sidan blir cyklandet ett bidrag till en miljövänligare och trafiksäkrare närmiljö, samtidigt som det ger en ökad motion.

Har man inte möjlighet att låta bilen stå fullt ut så kan man byta ut bilen mot cykeln så mycket som möjligt. En minimålsättning kan t ex vara att under en 2-veckorsperiod låta bilen stå minst två vardagar plus en helgdag i veckan. Kommunala färdmedel och promenader kan nyttjas i de fall då cykeln inte är ett alternativ.

Barnbokstips med cykel och trafik som tema

  • Nickes födelsedag – Marita Lindquist
  • Farfars fantastiska maskiner – Lars Westaman
  • Anna får nya vänner – Bettina Obrecht
  • Om jag inte bara råkat byta ut tant Doris hund – Ingelin Angerborn
  • Bakom masken – Kerstin Lundberg
  • Nicke Nyfiken får en cykel – Hans Augusto Ray
  • Jakten på cykeltjuven – Peter Gissy
  • Cirkus i skolan – Lin Hallberg
  • Djävulsbacken – Daniel Zimakoff
  • Noa och cykeln – Kirsten Aahlburg
  • Mark och cirkuscykeln – David Mc Kee
 

8.4 Stadsplanera för säkrare cykling

Att cykla är bra för hälsan och miljön. Men när fler väljer cykeln framför bilen behövs fler och säkrare cykelvägar. Låt eleverna bli trafik­planerare för en dag och bestämma vilka förbättringar som behövs i den egna kommunen. Exempel på frågeställningar:

  • Finns behov av fler sammanhängande gång- och cykelstråk?
  • Var är behoven som störst?
  • Hur ska de byggas?
  • Finns behov av fler planskilda korsningar?
  • Finns platser där sikten skyms av träd och buskage?
  • Går det att skapa större trivsel med mer blommor och planteringar?
  • Finns platser som är i behov av bättre belysning?
  • Finns områden som borde avskiljas från all biltrafik?
  • Finns ojämnheter och håligheter i vägbanorna som borde åtgärdas?

Rita in de planerade åtgärderna på en karta och beskriv med ord och egna ritningar. Presentera förslagen för varandra i klassen och skicka in till lokaltidningen och till kommunens beslutsfattare.

 
↑ Till innehållsförteckningen

9. Barnens närmiljö

Utformningen av utemiljön har en avgörande betydelse för barnens säkerhet, hälsa, utveckling och lärande. Det är i den egna närmiljön som barnen lär känna omvärlden och sina egna förmågor. Därför är det viktigt att lokalsamhället planeras och organiseras utifrån en helhetssyn så att barns behov av en sund och säker miljö tillgodoses.

Ungas inflytande i samhälls- och trafikplanering behöver utvecklas. I många kommuner ber man också barn och ung­domar om deras synpunkter inför olika beslut. Ett första steg till medinflytande är att skaffa sig kunskap om det man vill påverka. Barnens egna utforskningar av närmiljön bör därför uppmuntras, så länge det sker under säkra former.

Ladda ner

Faktatext om barnens närmiljö finns att ladda ner på länken:

9.1 I kvarteret där jag bor

När förbättringar av infrastrukturen planeras i ett område är barnen som bor och vistas där en kunskapsresurs. De tillbringar mycket tid i sin närmiljö och kan bidra med värdefulla åsikter, synpunkter och idéer. Det är viktigt att ta hänsyn till barnens tankar eftersom bostadsmiljöns utformning är betydelsefull för deras utveckling och lärande.

Låt eleverna kartlägga sitt bostadsområde, gärna tillsammans med föräldrar. Vad är bra och vad bör förbättras? Presentera arbetet muntligt eller skriftligt med bilder. Exempel på frågeställningar:

  • Bor man i glesbygd eller i ett tätbebyggt område?
  • Hur ser trafiksituationen ut?
  • Känns området tryggt och säkert?
  • Är det nära till lekplatser och fritidsaktiviteter?
  • Har man långt till närmaste busshållplats?
  • Kan man gå eller cykla till skolan?
  • Störs man av trafikbuller och miljöfarliga avgaser?
  • Finns det tillgång till grönområden och närbelägna vattendrag?

Genom att kartlägga bostadsområdet med omgivningar lär sig barnen att se och reflektera över den byggda miljön. De utvecklar en miljömedvetenhet som är en förutsättning för lärandet för hållbar utveckling.

 

9.2 En dag i naturen

Något som ofta fängslar elever är att studera småkryp och växter i bäckar och vattensamlingar. Tillbringa en dag ute i naturen och låt eleverna välja en växt eller ett småkryp som de vill studera. Samla in så mycket fakta som möjligt, bearbeta och redovisa forskningsarbetet inför klasskamraterna.

Låt eleverna vidare fundera över hur djur- och växtlivet påverkas av t ex väg- och husbyggnationer. Vad bör samhällsplanerarna ta hänsyn till när nya bostadsområden planeras?

Låt eleverna även göra betraktelser i form av dikter, bilder och berättelser som kan samlas i en bok. På en skola skrev elever ett teatermanus om småkryp som kräver bättring vad gäller nedskräpning av naturen.

 

9.3 Framtidens lekpark

Låt eleverna forma framtidens superlekpark. En plats som är avskild från trafik, som känns trygg och inbjuder till massor med nya, roliga och spännande lekar. Låt eleverna:

  • tänka på vad en superpark ska innehålla
  • bilda grupper som diskuterar de olika förslagen
  • kompromissa om en gemensam lösning där alla får vara med och påverka
  • göra ritningar och bygga prototyper
  • redovisa sina skapelser för sina klasskamrater
  • fotografera och lägga ut bilderna på trafikbloggen

Visa upp materialet i samband med t ex föräldramöten. Lämna in det till kommunens stads- och trafikplanerare och tipsa lokaltidningen.

 

9.4 En trygg och hälsosam badplats

Sommartid är badplatser populära samlingspunkter för barn och ung­domar. Soliga dagar kan trafiken vara besvärlig och cyklande barn måste ofta trängas med bilar vid badplatsernas in- och utfarter.

Låt eleverna kartlägga och berätta om sina favoritbadplatser. Diskutera vad som är bra och vad som bör åtgärdas. Exempel på frågeställningar:

  • Hur långt är det till badplatsen?
  • Hur tar man sig dit?
  • Finns det obehagliga trafiksituationer längs vägen?
  • Är badplatsen trygg och säker?
  • Hur är det med badvattnets kvalité?
  • Hur bra är eleverna på att simma?
  • Finns det kunskaper om livräddning?
  • Är badplatsen utrustad med livboj?
  • Finns badvakter närvarande vid badplatsen?
  • Finns möjlighet att gå i simskola?
  • Finns bryggor och hopptorn?

På www.trafikkalendern.se finns fakta om ”badvett” och livräddning. Låt eleverna undersöka vad som är viktigt att tänka på inför en härlig dag på stranden. Skapa en gemensam bild med klassens egna ”badord”.

Bra att kunna om olyckan är framme

  • Ringa det internationella larmnumret 112
  • Tala om vad det är det för typ av olycka
  • Informera om antalet skadade
  • Uppge sitt namn
  • Tala om från vilket telefonnummer man ringer
  • Uppge adress eller plats där olyckan skett
  • Om möjligt ge vägbeskrivning
  • Möta upp och visa vägen
 
↑ Till innehållsförteckningen

Tema trafik på Orust

Det är april och vitsippstider. Längs den lilla skogsslingan i Svanesund myllrar det av barn som i mer eller mindre sammanhållna klungor drar fram på tipspromenad. Det är Ängås skola F-6 som genom en temadag integrerar trafik i skolundervisningen.

När samtliga elever passerat kommer en liten delegation och samlar ihop frågelappar och snitslar. De ingår i gruppen som under förmiddagen ägnat sig åt att skriva frågorna och anordna tipspromenaden. Men det är bara en av flera aktiviteter som sysselsatt skolans elever under första halvan av temadagen. Fördelade på tolv åldersblandade grupper har skolans 197 elever fått uppdrag som på olika sätt knyter an till trafikkunskap. Sammantaget har i stort sett alla skolämnen integrerats i dagens arbete.

Några elever ringde upp en 106(!) år gammal kommuninnevånare för att ta reda på hur trafiksituationen på orten såg ut i svunna tider.

En annan grupp blev experter på hur en cykel ska utrustas och lyckades även leta rätt på det perfekta exemplaret!

Ett par grupper ägnade sig särskilt åt miljö- och hälsoperspektivet. Några undersökte avgaspartiklar i mikroskop för att sedan ta prover i luften runt skolan. Andra funderade på hur vi mår beroende på vilka transportsätt vi väljer.

Att hitta kreativa och praktiska infallsvinklar har inte varit svårt. Några elever tillbringade förmiddagen i textilateljén för att skapa kläder och accessoarer som ska inspirera människor att göra sig synliga i trafiken. Ute på skolgården trängdes man för att få vara med och rusta och polera en uppochnedvänd cykel, vars ägare stod bredvid och såg belåten ut.

 

Sedan ett par år har en större ombyggnad av Ängås skola varit på tapeten. Efter drygt femtio år har de gamla lokalerna där F-6 håller till snart gjort sitt. Ett stenkast därifrån ligger den betydligt nyare skolbyggnaden med högstadium, skolbespisning och aula. Enligt långt framskridna planer ska dessa lokaler byggas ut för att kunna inrymma hela skolans verksamhet. På sikt kommer de gamla byggnaderna att rivas.

I samband med ombyggnadsplanerna ser man en möjlighet att långsiktigt komma tillrätta med onödiga trafikrisker vid hämtning och lämning av skolans elever. Många barn kommer till skolan med skolbuss. Samtidigt blir en hel del barn skjutsade av sina föräldrar. Trots att man har trafikvärdar kan riskfyllda situationer uppkomma när cyklar, bussar och bilar trängs vid den lilla avlämningsplatsen utanför skolan.

 

Fritidspedagogen och skolans trafikansvariga Ann-Christine Skoglund är den som fått i uppdrag av sina kollegor att planera och genomföra trafikdagen. En viktig anledning till initiativet var att trafikkunskap sedan 2011 har en mer framträdande roll i läroplanen (LGR 11). Det har fordrats en hel del förberedelser för att hitta lämpliga aktiviteter och samordna resurser - redan före jul började de första efterforskningarna. På Ängås skola är det många klasser som arbetar regelbundet med Trafikkalenderns aktiviteter. Därför var det naturligt för Ann- Christine att börja med att kontakta dem för att få idéer och inspiration. Hon har även vänt sig till Trafikverket, Orust kommun och andra myndigheter på området under planeringen.

 

Kan man hitta en ny, säkrare busshållplats för skolans elever? Kan en vändplan för bilar placeras så att privat hämtning och lämning kan ske på ett säkert och smidigt sätt? Hur blir det med säkerheten under ombyggnadsperioden?

Några elever använde planritningen som underlag för att skissa fram egna förslag på lämpliga lösningar.

Andra elever tog med sig frågeställningarna till Lars Eriksson, rektor för högstadiet och skolans företrädare i byggprojektet. De ville så klart ha svar på vad kommunen, skolan och arkitekterna tänkt, men passade också på att framföra hur de själva upplever trafiksituationen på morgonen utanför skolan.

Att ta hänsyn till barns åsikter om sin egen trafikmiljö ligger helt i linje med Sveriges transportpolitiska mål, liksom FN:s konvention om barnens rättigheter. Många kommuner använder också barn, föräldrar och skolpersonal som remissinstans inför olika beslut.

Ombyggnadsprojektet är komplext eftersom flera hänsyn ska vägas samman. Bussbolag, föreningsliv, politiker och många andra har åsikter i frågan. Tre elever gick till brandstationen för att ta reda på vad kommunens säkerhetsansvarige hade att säga om säkerhetsaspekten. Att de dessutom fick en förevisning bland bilar och utrusting var säkert ingen besvikelse!

 

Svanesund ligger på orust och tillhör kommunen med samma namn. Hit kommer man från fastlandet via Svanesundsledens vägfärja som utgör en av öns tre förbindelser med land. Årligen passerar flera hundra tusen bilar genom Svanesund. Många av dem är turister och sommarhusägare med den bohuslänska skärgården som destination. Mycket trafik utgörs också av bilpendlare.

På ena sidan om ortens huvudgata, där trafiken till och från färjan kan vara intensiv, ligger Ängås skola. På andra sidan finns bostadsområden där många av skolans elever bor. Hur ser skolvägen ut för dessa elever? Finns det några riskfyllda platser?

Detta fick gruppen för säker skolväg i uppdrag att utforska. Tillsammans med en lärare tog de en promenad för att kartlägga de passager som står till buds. En pojke berättade att vägen från hans bostad via närmaste övergångsställe innebär en allt för lång omväg.

Därför brukar han gå över vägen på en plats utan någon iordningställd passage. En flicka pekade på en plats där hennes skolväg ansluter till stora vägen och undrade varför det inte finns någon passage där. Barnen gjorde också kontroller vid de befintliga övergångsställena. De ville veta hur många bilar som verkligen stannar för gående.

Många bilister har bråttom när de ska försöka komma med en färjetur. Lärare och elever vittnar om vansinneskörningar förbi skolan ner mot hamnen. Man har satt in åtgärder för att minska problemet. Vid en raksträcka finns en digital trafikskylt som uppmanar fortkörare att sänka farten.

En grupp elever fick i uppdrag att gå till platsen och föra statistik över hur många bilister som får en uppmaning om att sänka farten. De upptäckte snart att deras egen närvaro hade viss inverkan på bilisternas gaspedaler och placerade sig därefter strategiskt bakom en kulle. Några av barnen höll koll på bilarna medan andra förde anteckningar.

 

Vid skogsslingan har sista gruppen lämnat in sin tipslapp. Snitslarna är ihopsamlade och det är dags att bege sig till aulan för en gemensam avslutning. Ann-Christine avslöjar att så sent som på morgonen samma dag var man osäker på om några elever verkligen skulle våga kliva upp på scenen och redovisa sina arbeten.

Nog krävs det både personligt mod och en tillåtande atmosfär för att ta till orda i mikrofonen inför en fullsatt aula. Desto roligare att se hur grupp efter grupp med glädje och stolthet låter kamraterna ta del av vad de lärt sig under dagen. Många bjuder på sig själva och en gemenskapskänsla infinner sig i aulan.

Målet med trafikdagen var att skapa en lärorik och rolig temadag med fokus på trafik, miljö och hälsa. Inte minst under redovisningarna framgår det att eleverna arbetat målmedvetet för att lösa sina uppgifter. Men en gemensam satsning på trafik kanske kan ge mer än nya kunskaper. Många elever berättar att de genom trafikdagen fått nya vänner.

 
↑ Till innehållsförteckningen

Hållbara ideér - tipsa en kollega

Trafikkalendern arbetar kontinuerligt med att utveckla och förmedla pedagogiska idéer inom området barn och trafik. Vi är ständigt på jakt efter goda exempel där skolor har integrerat trafikfrågor i olika ämnen och som en del av lärandet för hållbar utveckling.

Berätta om hur arbetet med trafikfrågor pågår i er skola. Inskickade förslag kan komma att publiceras i sammanhang som berör Trafikkalenderns löpande trafiksäkerhetsarbete.

Tack på förhand!

























 
↑ Till innehållsförteckningen